Snart har ett år gått till ända….ett år sedan jag satt på anställningsintervju och stammade….försökte förstå vad de frågade, komma med det förväntade svaret….det gick bra! Har klarat provanställning och introduktion…..kan titulera mig som virkesköpare, känns bra på nå´t vis….stolt.
Har inte skrivit på bloggen på länge, månaderna går….mycket att göra. Har haft svårt att formulera mig, inte känt längtan o inspirationen att hitta orden, de som förklarar.
Går tillbaka i tiden o läser mina egna inlägg, mycket om framtid, pusselbitar o kompassriktning….nu är jag där, lever i den framtid vi har skapat tillsammans…. kvinnan i mitt liv o jag.
Känner att jag har landat, det blev så bra……skönt när det är fredag, roligt när det är måndag…..vad kan man mer begära!
Fått mina arbetsuppgifter klargjorda, besöka skogsägare, komma med råd o tips, köpa stockar till sågverket vi försörjer, klara det administrativa och göra kalkyler och uppföljning….passar mig bra, omväxlande o intressant.
Dessutom får jag betalt……
Det har varit en annorlunda sommar, 20 nätter i husvagn och höstresa till Rhodos….känns bra, det är vi värda….
Hösten kom med kalla nätter och mörka kvällar, kände en bävan…..tycker om det ljusa och varma…
Ibland undrar jag om det är inbillning att känna vemod när hösten kommer….många pratar om det vackra kalla, färgerna som ändras när löven börjar falla, frostnätterna…..
Kanske blir jag bara påmind om det förgängliga….liv o död, att allt har ett slut….även sommaren.
Vet bara vad jag känner…..
Det gick bra, finns inte längre någon ensam tystnad att tolka….tystnaden försvinner i skratten och leenden omkring mig.
Långt bort finns ett muller, kanske är det bara jag som kan höra…
Det gör inget…..det var länge sedan jag var rädd för åska.